Formande mission

Formande mission

Om församlingsbygge och mission i Sverige på 2000-talet

Följ oss på vägen från biskopligt uppdrag och två tomma händer, till bygget av en nordisk-katolsk församling i Karlskrona, på gränsen mellan öst och väst.
www.stnikolaus.se | Facebook

Allhelgonadagen och Alla helgons dag

Oktober 2014Posted by Franciskus Urban Mon, October 27, 2014 21:36:25

I år sammanfaller Allhelgonadagen och Alla helgons dag. Och dagen efter firas Alla själars dag. Men hur är det egentligen?

I takt med att Kyrkan fick martyrer och helgon, tilldelades specifika dagar för att fira och ära dessa. Men då skaran av heliga växte och dagarna inte längre räckte till, infördes på 600-talet en samlad dag för dem som inte firades på egna dagar. Denna dag inföll - inledningsvis - på våren, men flyttades senare (700-talet) till 1 november.

På 900-talet infördes en dag för att också hedra insomnade människor som inte hade förklarats martyrer eller för helgon. I vår Kristna tradition är ju målet för varje människa att bli ett helgon - eller gudomliggjord. Vissa har med säkerhet - och av Kyrkan - kunnat förklaras heliga och dessa firas (om de inte har egna firningsdagar) alltså på Allhelgonadagen. För alla andra insomnade, vars själar vi ber för, uppmärksammas på Alla själars dag, den 2 november.

I Sverige försvann såväl Allhelgonadagen som Alla själars dag ur kalendern efter reformationen. Att hedra de insomnade levde dock kvar och under 1900-talet upptogs seden att tända ljus på gravar under "allhelgonahelgen". Alla helgons dag återinfördes därför som helgdag, men förlades till lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Det blev således en flytande helgdag. I almanackor i Sverige kallas Alla själars dag för "Söndagen efter Alla helgons dag".

I allmän Kristen tradition är det dock alltjämt så att vi skiljer på att fira helgon och att bedja för (övriga) insomnade själar. Bönen för våra insomnade anhörigas själar syftar till att även de skall komma att omfattas av löftet om det eviga livet och deltagande i Lammets bröllopsmåltid.

I S:t Nikolaus gemenskap här i Karlskrona firar vi Mässa för alla själar, på Alla själars dag, den 2 november. Tiden är, som vanligt, 15:00. För den som vill kan namn sändas in i förväg för att dessa skall omfattas av våra och Kyrkans förbön.

Sänd dina namn och förbönsämnen till post@stnikolaus.se

Pax+



  • Comments(0)//blogg.stnikolaus.se/#post92

Kristus Konungen

Oktober 2014Posted by Franciskus Urban Sun, October 26, 2014 22:14:34

Den vanliga tiden börjar lida mot sitt slut. Frågorna om tillvaron bortom tiden aktualiseras liksom funderingar om evigheten och livet efter detta. Idag, sista söndagen i oktober, har vi firat Kristus Konungens dag i S:t Nikolaus.

I ljuset av denna fest ställs kristendomens kärna i fokus, nämligen Guds mål med människan, att gudomliggöras; att få delta i Lammets bröllopsmåltid. Detta får konsekvenser i vår vardag då kärnan i varje andetag måste kretsa kring förberedelsen inför den dag då vi alla skall samlas inför Konungens tron.

Söndagens predikan återfinns via hemsidan i såväl text- som ljudformat.
Här bjuds en länk till texten:

Kommande söndag firar vi Alla själars dag på vanlig tid (kl 15:00). Vi tar nu också i Karlskrona, höjd för stundande Adventstid och firande av vår Patronatsdag den 6 december. Då kommer biskop Roald Nikolai till oss igen för ett andra besök detta år. Senast var under Pingsthelgen då ett femtiotal personer gästade ett väl genomfört arrangemang med bl.a. prästvigning.

Under mässan den 6 december kommer vi, utöver att fira Helige Nikolaus dag, även att förrätta krismeringar ("konfirmation") av nya medlemmar.

Inom kort kommer, via hemsidan, Adventstidens liturgier (mässor) och, något senare, även Julens alla gudstjänster där vi hoppas att exempelvis Julnattsmässan skall bli välbesökt och högtidlig.

Gud välsigne dig!




  • Comments(0)//blogg.stnikolaus.se/#post91

Kampen är i allra högsta grad verklig!

Oktober 2014Posted by Franciskus Urban Mon, October 20, 2014 11:29:35

Det är inte luftslott och låtsasvärldar vi har att göra med, utan i allra högsta grad en reell och påtaglig verklighet. Därför kan vi inte ägna oss åt nedrustning; vi kan inte slappna av. Varken som enskilda kristna eller som Kyrka.

Söndagens predikan på temat 'vägen till Guds rike' finns för nedladdning i såväl text- som ljudformat via följande länk: stnikolaus.se/resurser/predikningar.html





  • Comments(0)//blogg.stnikolaus.se/#post90

Nyheter och provokationer

Oktober 2014Posted by Franciskus Urban Mon, October 13, 2014 15:02:10

Jag såg ett klipp ur en föreläsning från Bok & Bibliotek. Där sades att det är belagt att människan idag - i synnerhet den yngre generationen - kräver att bli serverad en nyhet eller provokation varannan sekund. Får de inte det så tappar de intresset och vandrar vidare.

Hur skall man förhålla sig till ett sådant påstående? Som företrädare för Kyrkan kan det te sig som hopplöst att ens försöka föra Traditionen vidare då den, på många sätt, står i stark kontrast till den omgivande världen.

Ett sätt att förhålla sig är att, som Kyrka och människa, låta sig ledas in i detta; omfamnas av och bli en del av världen och samtiden. Men i samma stund slutar jag som människa att söka Sanningen och Kyrkan förvandlas till ännu en underhållningsleverantör bland många.

Men så, då hopplösheten gnager, sänder vår Herre budbärare. Igår på väg till söndagens liturgi kliver jag på bussen. Eftersom det är fullt får jag sätta mig längst bak. Då bussen lämnar hållplatsen ser jag en man bana sin väg bakåt och sätter sig bredvid mig och säger: -"Det är en helig dag idag och jag vill sitta nära dig." Samtalet som följer varar i tre hållplatser. Han var ortodox från Etiopien och heter Mikael.

Aposteln Paulus skriver: "Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt." (Rom. 12:2)

Kyrkan behövs mer än någonsin. Som företrädare för den nordiskt ortodoxa kyrkan som är ortodox och katolsk, förmår vi knyta samman både öst och väst. Och i vår liturgi förenas alla våra böner och stiger till Gud som ett rökoffer.

Faktum är att Kyrkan i två tusen år har spridit Evangelium, d v s glada nyheter om att Kristus har besegrat döden. Och är det provokationer och utmaningar du vill ha så finns inget bättre "gym" för själen.

Guds frid!
Fr. Franciskus Urban
präst/missionskaplan i Nordisk-Katolska kyrkan i Karlskrona, S:t Nikolaus.


Ur söndagens Intróitus:

Saliga är de som vandrar i fullkomlighet,
de som lever efter HERRENS undervisning.
Du har givit befallning om dina vittnesbörd
i rättfärdighet och stor trofasthet.
Jag förtärs av brinnande nit,
därför att mina ovänner glömmer dina ord.
Ditt tal är fullkomligt rent, din tjänare älskar det.
Jag är ringa och föraktad, men jag glömmer ej dina befallningar.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, din undervisning är sanning.
Nöd och ångest har gripit mig, men dina bud är min glädje.
Dina vittnesbörd är rättfärdiga för evigt,
ge mig förstånd, så att jag får leva.
(Ps. 119:1, 138-144)

  • Comments(0)//blogg.stnikolaus.se/#post89

Att leva på gränsen

Oktober 2014Posted by Franciskus Urban Sun, October 05, 2014 21:10:00


Det har varit två intensiva veckor. Allt har inte varit synligt lokalt i missionen, men allt kommer, med tiden, att få genomslag även här hos oss i S:t Nikolaus och i Karlskrona.

Den 24 oktober begav sig delar av det svenska kleresiet, i detta fall präster och diakoner, till England för genomförande av ett nationellt kleresimöte. Första anhalten var Holy Cross Convent, ett benedictinskt kloster i Costock strax utanför Nottingham, där vi genomförde en kortare retreat. Nästa anhalt och andra halvan av resan var London där en rad möten och besök i flera församlingar stod på programmet.

Väl hemma i Karlskrona var det dags att förbereda besöket av kyrkoherden (tillika biskopsvikarien) som i helgen genomfört visitation hos oss. Under lördagen firades S:t Franciskus av Assisi i en högtidlig vesper med efterföljande bildföredrag om helgonets liv och gärning. På söndagen firades liturgin i form av en Högmässa där Fr. Furemalm celebrerade och predikade. Det bjöds även på tillfälle för mer avslappnad samvaro i vår framväxande församling samt samtal med bäring på framtid, utveckling och tillväxt.

Kyrkoherden konstaterade efter sitt besök att verksamheten och det liturgiska livet i S:t Nikolaus är stabilt, att vi har engagerade och dedikerade medlemmar och att här finns en tydlig potential inför framtiden. Även om det, stundom, kan vara ansträngande att vara ensam präst i byn, så är det värmande och uppmuntrande att få kvitto på att vi är på rätt väg.

Precis som i vår moderförsamling i Stockholm, Gudsmoderns beskydds församling, har vi medlemmar och gudstjänstdeltagare från en mängd olika kulturer och kyrkofamiljer. Förutom människor från Svenska kyrkan söker sig romerska katoliker, östligt ortodoxa från olika länder samt odöpta till oss.

Som nordiska katoliker är vi, vilket kan förbrylla, sant ortodoxa. Detta eftersom Kyrkan, då Hon först etablerades i vår del av världen, var ortodox och katolsk: Kyrkan var En. Kyrkan är En och helig. Och i likhet med att ortodoxin kan vara grekisk, rysk eller serbisk, så existerar – de facto – en nordisk ortodoxi vars lära och tradition står i fullkomlig överensstämmelse med den Enda och odelade Kyrkan. Det är Nordisk-katolska kyrkan.

Under resan till England gjordes, bland annat, ett besök i Westminster Abbey. På katedralens fasad finns ett antal 1900-talsmartyrer avbildade som statyer. Här finns bland annat S:t Maximilian Kolbe, en franciskan som gav sitt liv i nazisternas koncentrationsläger. Strax bredvid syns Elisabeth av Ryssland som lämnade hovet för ett liv som nunna. Hon avrättades av bolsjevikerna p.g.a. sin tro. Kolbe helgonförklarades 1982 av påven S:t Johannes Paulus II och förklarades martyr. Elisabeth kanoniserades 1981 av Rysk-ortodoxa kyrkan utanför Ryssland och 1992 av Moskvapatriarkatet.

Kyrkan får än idag martyrer. Vår tid har många likheter med tiden för den tidiga Kyrkan då Kristna förföljdes. Vår tid har också många likheter med 1200-talet då Franciskus av Assisi, av Gud, gavs uppdraget att återställa Kyrkan – en kyrka som var i förfall på såväl moraliskt som ett praktiskt plan. Vi har än idag ett uppdrag att vara Kyrka; att återställa Kyrkan.

Här i skärningspunkten mellan öst och väst står Nordisk-katolska kyrkan. I Karlskrona dessutom bokstavligt talat på gränsen mellan öst och väst. Här i skärningspunkten mellan den odelade kyrkan och nutiden står Nordisk-katolska kyrkan. I helgen som gick överräcktes en relik av S:t Ambrosius av Milano: Kyrkofader i den odelade Kyrkan. Hans helgondag är den 7 december, dagen efter vår skyddspatron, S:t Nikolaus som vi firar den 6 december. Och det är nästa stora begivenhet i vår mission och då gästas vi av vår biskop Roald Nikolai.

Vi har i dagens mässa bett om Gudsmoderns’, S:t Nikolaus’, S:t Franciskus’ och S:t Abrosius’ förböner. Och vi vänder oss fortsatt till dessa heliga – och Kyrkans martyrer. Bed för oss, för Kyrkan, för alla som bett om våra förbönder och för Karlskrona.

Fr. Franciskus Urban
Präst/missionskaplan i S:t Nikolaus




  • Comments(0)//blogg.stnikolaus.se/#post88